Idag var det alltså anlagsprov i viltspår för vår del. Dock gick det inte alls som det var planerat. Ludde var helt ur fokus och jag med. Han verkade inte ens ha någon större lust och satte knappt ner nosen mot marken. Hur kan man få det problemet med en hund som aldrig annars lyfter på nosen? Är det någon gång det ska hända så är det väl nu haha. Vi har alltid gått klockrent och det har aldrig varit några problem tidigare. Jag misstänker att det var mitt fel helt enkelt. Jag höll in honom för mycket och han gick på spänd lina. Jag var dessutom lite nervös, frusen och väldigt trött.  det var dessutom någon som gick med sina hundar i skogen och visslade på dom. Såklart det ljudet Ludde lyssnar på som bäst. Men! Jag är inte den som ger upp och speciellt inte när jag vet att han är världens dunderspårhund egentligen. Så vi övar på ännu mer även om jag är osäker på om det egentligen spelar någon större roll, han hade nog en dålig dag. Så bokar vi ett nytt anlagsprov och om det blir till våren eller innan snön kommer vet jag inte det får vi se. Det får ta den tid det tar tills jag har det rätta suget igen. Men öva det slutar vi aldrig med!