Idag kom den efterlängtade snän som jag har väntat ivrigt på. Idag på morgonen när Alex och jag låg och drog oss som bäst i sängen så såg han att det snöade utanför. Jag skrek jag rakt ut " det snöar jag måste uuut" och hoppade fort upp ur sängen och drog på mig kläderna från igår och ropade på Ludde att följa med. Fort på med jackan och i gummistövlarna och kommer ut. Jag älskar det, hunden älskar det inte lika mycket. Det är första året han upplever snö och det var väldigt roligt att se hans reaktion. Han fattade inte riktigt vad det var för vitt som trillade ner och det var definitivt ingen höjdare att det dessutom fastande i pälsen. Kallt under tassarna var det ju också. Han såg så rolig ut när han hade fått fullt med vit snö i ögonbrynen så han såg ut som en gammal gubbe. Detta torkades snabbt bort med hjälp av tass1 och tass2. Sedan intogs en snabbfrukost och sen iväg och gå långrudan men både Ludde och Alex. Ludde uppskattade snön lite mer när vi gått en bit, speciellt eftersom man blir blöt av den. När vi hade kommit hem var all snön borta. Nu hoppas jag bara på att det kommer mer. Mycket mer! För jag vill åka pulka och skidor och bygga snögubbe och ha snöbollskrig och allt roligt som det innebär!